Alla pratar verkligen om VM 2006 som the turning point. Då man kunde börja vifta med flaggor och känna sig stolt igen – ändå – när det skanderade Tyskland på Brandenburger Tor, tog det liksom emot att skrika Deutschland, låg fortfarande inte helt skönt i munnen, så de skrek Schland i stället.
Berlin sticker också ut, det är inte som andra städer i Tyskland. Frågan är då vilken stad som är som andra städer i Tyskland? När jag träffade fotografen David Fischer, som kommer från en stad i södra Tyskland, nära både den franska och Schweiziska gränsen var ju den speciell, likaså Düsseldorf, där musikern Filip växte upp var en märklig stad, sa han.
Få ställen i Europa är också öst- västkänslan fortfarande så påtaglig. Det pratas om skillnader mellan öst- och västattityder och det enligt mina informanter, umgås västare med västare och tvärtom. Men Berlin är ju också speciellt, bland de unga så är de flesta flesta inflyttade – få är födda där. Däremot pratar jag med en taxichaufför som är född och uppvuxen i Berlin, eller förlåt, Västberlin. Han kände sig fortfarande mest som en västberlinare, även om han bodde på fd öst-sidan i dag.
– Det var ju ingen sammanblandning, ihopslagningen, det var ju bara att Öst blev västifierat, säger Ruschka, som väste upp i Bayern. Nej, jag träffar inga autentiska östberlinare. Och ingen jag träffar, träffar dem heller. Man umgås inte över gränsen. Inte ens de som bor i übergentrifierade Prenzlauerberg umgås med östbor.
– Det är en annan slags kommunikation, säger David Fischer. Inte den intellektuella, medvetna kommunikationen, men ”the gut-communication”, om man kan prata om det. Den är så olik.
Och även om folk vrider sig obekvämt när tyskheten ska beskrivas och det för många mest verkar handla om att ”we are the shitty people”, så finns bilden där inpräntad: militäriska, strikta, tråkiga, korrekta. Och det där lever ju kvar ända sen Bismarck, säger Ruschka.
Och det kanske inte är så konstigt att det blir svårt med det som kallas integration, om inte ens tyskarna själva vill vara tyska.

Nu är det Sverige ett tag. Märkligt. Och sen! Warszawa, Sarajevo och Bukarest.