Blog Image

en blogg

tove leffler

------------

Paris – the secret history

lycka Posted on Fri, April 24, 2009 19:18:30

Att landa (med tåg dårå) i Paris var som att landa i den klyschigaste pastischfilmen ever. Fullt med folk som går, fikar, pratar, liggger i solen, njuter av värmen, dricker vin och Stella, köper glass, flanerar längs Seine, kysser varandra i parker, gungar sina barn. Om man tror att fenomenet “alla kastar sig ut när det blir sol” är svenskt har man fel. Möjligtvis väntar de lite längre här, men den eufori som kunde skönjas utmed Champs Elysées var helt klar jämförbar med den man ser på Götgatan. Avenyn eller valfri gata i Sverige den första vårdagen.
Inne på Andrew Husseys kontor surrade en fläkt under vår intervju. Han var brittisk – eller från Liverpool, men kändes brittisk. Vi pratade om London och om Paris. Sedan pratade vi på band om vad europeisk är och vad det måste bli, hur det måste omformas och att Paris ändå är på väg ditåt. Inte i morgon eller i övermorgon, men så småningom. Men frågan ställdes: går en så kallad västerländsk demokrati att kombinera med islamism? Hur ser det ut? Det är kanske det vi européer ställs inför nu?
Sedan fick jah den amerikanska utgåvan av hans bok Paris – the secret history som jag lätt kan rekommendera om man är nyfiken på de här frågorna. Behöver Frankrike de-europeriseras till exempel? Och vad betyder det?
Jag glömde tyvärr fota honom där i det varma kontoret med utiskt över Hotel des Invalides.
Sen köpte jag en svindyr!!!!!! salade niçoise på ett kafé bredvid. No more food today.



Best value – two days in each contry

info Posted on Fri, April 24, 2009 08:14:00

Jag tänker på en kvinna jag träffade på julafton på en nagelsalong i Los Angeles. Medan kvinnor av asiatiskt ursprung pillade på våra händer och fötter berättade hon om när hon var i Europa.
– Två dagar i varje land, då skapar man sig den bästa bilden. Svenskar är trevliga, men jag tyckte bäst om norrmän. De är så vackra. Ni svenskar är lite grövre. Danskar är fula, men öppnare än svenskarna. Men finnar! Oj, vad ledsna. För att inte tala om ryssar. Verkligen tråkigt folk. Balter däremot: verkligt glatt folk. Helt annan mentalitet än ryssarna.
Själv var hon judinna. Hon kände ingen som råkat illa ut i förintelsen, men kände det ändå inom sig. Kunde verkligen relatera till tragedi, sa hon.

Jag bytte tåg i Köln. Tågstationer ser likadana ut i Europa.

Starbucks finns överallt, utom i Sverige då. Handlade den macchiato på Segafredo.
– Bongiorno sigonora. Un macchiato, si. Per qui?
– Si, grazia.

Nu åker jag genom grönt och lummigt Belgien. Croissent med nutella till frukost. Det pratas tyska, franska och flamländska med förvånande lätthet runtomkring mig.


Förlåt för ganska kackig bild. Ville bara visa rapsfältet.