jag är kvar i brooklyn och kvar i någon slags limbo mellan svensk och new york-tid. på ett bra sätt. det innnebär att jag inte kan hålla ögonen öppna vid midnatt och vaknar pigg och glad halv åtta på morgonen.

i går smällde det tydligen en bomb vid time square, så det var tur att vi höll oss öster om williamsburg bridge. j åkte iväg till super-important konferens i philadelphia i går och vi som var kvar låtsas att det var en ledig dag. jag skickade förvisso iväg en krönika till gt som kommer få hela göteborg att vilja lyncha mig. jag ser framför mig hur en amrican-style passkontrollant stoppar mig på centralen, tar mina fingeeravtryck och skakar missmidigt på huvudet.
“nä dö! de bler enge me de dä”.

jaja. dumt att tänka på det när huset här har ett gym högst upp med, snudd på, manhattanutsikt från löpbandet. jag förvirrades något av att allt stod i mile och att mina vanoliga inställningar inte funkade. att springa i 11miles/hour, visade sig vara mycket ansträngande. att springa 8 miles är också rätt långt.
jag ska lägga upp bilder, men just nu sover nyckeln till gymet och takterassen utanför, så jag måste vänta.

lediga dagen fortsatte med veganlunch, promenad till beacon’s closet och kaffe från new york muffin. jag köpte inget på beacon’s closet. trots att det är ungeför 150 kvadratmeter med utvalda second-handkläder som kostar runt $10 per plagg.
skulle ha flyttat tillbaka till harlem i går, men vi fastnade i ett the wire-race, så det blev inget med det.

men jesus, vilket trist inlägg! vad ska jag säga… inte så mycket har hänt alltså. i mitt liv. jobbmässigt går det lite trögt. dåligt med respons från folk. Blog Image
jag låtsas alltså att jag har semester. men har fått ett positivt besked från sverige, så det kanske går på ett ut.